Presentation arbetsorganisation




Arbetsorganisation


Varje industriarbetsplats har en organisation som fördelar arbetsuppgifter och befogenheter samt bestämmer hur flöden fungerar. Hur väl denna organisation utvecklas är helt avgörande för företagets konkurrenskraft och för våra medlemmars arbetsvardag.
Den genomtänkta arbetsorganisationen ger förutsättningar för ökad produktivitet och förbättrad kvalitet för företaget. Den skapar därmed också förutsättningar för företaget att behålla sin konkurrenskraft och förbättra sin lönsamhet. Den ökar de anställdas möjlighet till utveckling i jobbet, till en bättre arbetsmiljö….och till utveckling av lönen. Den bidrar till ökad anställningstrygghet.

Arbetsorganisationen måste utgå från en helhetssyn på företagets verksamhet. Det räcker inte med att se på själva produktionen – man måste också se hur denna samspelar med de olika stöd- och kringfunktionerna.
Det är viktigt att arbetsorganisationen stödjer arbetet för ett jämställt arbetsliv och att den fungerar för de medlemmar som av någon anledning behöver rehabiliteras tillbaka till arbetslivet.Utvecklingsarbetet för att skapa en arbetsorganisation som stödjer både de anställdas och företagets utveckling, måste ske utifrån de lokala förutsättningarna. Såväl arbetsorganisation och kompetensutveckling, som lönesättning och lönesystem måste stödja utvecklingen mot ett jämställt arbetsliv och ett hållbart arbete. 



Kompetensutveckling

Ansvaret för att utveckla de anställdas kompetens, utifrån både verksamhetens och individens behov, ligger ytterst på arbetsgivaren.

Verkstadsklubbens uppgift är att arbeta för att få igång, bibehålla och utveckla en partsgemensam utvecklingsprocess som stärker såväl individen som företaget..  Klubben har även en viktig roll i planeringsarbetet, för att påverka utformning och fördelning av kompetensutvecklingsinsatserna. Varje anställd måste få en kompetensutveckling som säkrar att han/hon har en plats också i morgondagens arbetsliv. Varje anställd måste få möjlighet att använda alla sina resurser i arbetet – också sitt engagemang, sin kreativitet och sin förmåga att lösa problem.




Produktionssystem


Förr i tiden vararbetet i fabrikerna hantverksbetonat och arbetsorganisationen var utformat och anpassat för detta. Det innebar att en anställd i fabriken hade hand om produktionen från början till slut. Fabriksarbetaren hade en stor yrkesskicklighet och fabriksägaren var helt beroende av kunnandet och engagemanget hos de anställda.
Med tiden insåg man dock att det fanns stora skillnader mellan verkstaden och fabriken. Att arbetet inom industrin kunde organiseras annorlunda för att uppnå en mer effektiv produktion.

Lean Production
I dag bygger många företag inom tillverkningsindustrin sin produktion på ett eget produktionssystem. Som exempel kan nämnas Toyotas ”Toyota Production Management”, Scanias ”SPS” eller AB Volvos VPS.
Gemensamt för dessa och många andra liknande produktionssystem är att de bygger på Lean Production vilket har kommit att stå som symbol för utvecklingen av arbetsorganisationen och är den dominerande trenden inom industrin. Runt om i landet, inom många olika branscher, genomförs i dag förändringar av arbetsorganisationen med tydliga byggstenar och idéer från Lean Production. Syftet för alla system är det samma….att skapa en effektivare och konkurrenskraftigare produktion.

Lean Production är starkt värdeladdat och har ofta en negativ klang. För en del av oss inom verkstadsindustrin (inte minst inom vår egen fackliga organisation) är begreppet förknippat med negativ utveckling. Detta därför att det historiskt har formats av t.ex. kortare cykeltider och begränsad arbetsrotation vilket, tillsammans med ett sämre genomtänkt sätt att leda organisationen, innebär utarmning av arbetsuppgifter och nya risker i arbetsmiljön.
Andra har mer positiva erfarenheter av Lean Production. De verktyg som Lean Production bygger på (t.ex. tänkandet om ständiga förbättringar) kan, om de används rätt, ge möjligheter till utveckling både för personen på tillverkningslinen och för verksamheten i övrigt.




Arbetsplatsutformning


Monotont och ensidigt arbete ger snabbt utslag i form av ökade belastningsskador. Vi ser det i många olika verksamheter, inte minst inom fordonsindustrin. En arbetsorganisation där de anställda får fler arbetsuppgifter att växla emellan är ett kraftfullt verktyg för bättre arbetsmiljö. Viktigt är också hur varje enskild arbetsplats är utformad. För att undvika att arbetet genererar belastningsskador måste man, när arbetsplatser byggs upp och ändras, alltid planera arbetet noga så att en så belastnigsergonomiskt riktig arbetsplats byggs upp. Exempelvis skall man sträva efter att de rörelsemönster som t.ex. operatören eller montören tvingas till i sitt arbete är så naturliga som möjligt och att det finns variation samt att det finns lyfthjälpmedel som är anpassade för vad de skall lyfta och att de är användarvänliga.
Det finns ett antal skrifter i lag, föreskrifter och avtal som reglerar vår rätt till deltagande i utvecklingsarbetet med nya och ändrade arbetsplatser. Arbetsmiljölagen (AML) ger t.ex. våra lokala skyddsombud rätt att ”delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.” Genom att delta på projektmöten och i arbetsgrupper gör skyddsombuden ett jätteviktigt arbete där de kan påverka slutresultatet och utforma våra egna arbetsplatser.



Lönesystem

Att ha ett system för hur löner bestäms är viktigt. Det förhindrar bl.a. att chefen godtyckligt sätter löner.
Ett väl genomtänkt lönesystem stimulerar också de anställda till utveckling i arbetet. Det bidrar till företagets utveckling och innebär i förlängningen också ett ökat löneutrymme för de anställda. Lönesystemet skall fungera som en motor i förändringen och stödja en utveckling till ett bra arbetsinnehåll. Lönen skall öka i takt med att befattningen och arbetet utvecklas.
Ett väl utformat lönesystem bidrar också till jämställda löner.

Andra viktiga kännetecken för ett bra lönesystem är att det bygger på objektivitet, att det är kontrollerbart, att det upplevs rättvist och att det ger lönetrygghet.

Ett bra lönesystem bygger på att man betalas för vad man kan och utför….Lika lön för lika arbete.



Arbetsmiljölagen sammanfattar:

”Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.”…   
 ”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbets­tagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.
(AML Kap.2, 1§)




Källor:
IF Metall: Hållbart Arbete       
IF Metall: Kongress 2011 ”Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten”    
Utvecklingsavtalet                   
Arbetsmiljölagen Kap.2 1§       

Metall: ”Det goda Arbetet